Beskrivning

Lovikka vantar bruna

Våra vantar är handstickade i Garngrossistens härliga Lovikka garn.
Jag tvättar vantarna och kramar ur ordentligt. Nu är det dags att rugga dem. Jag använder en liten hundkarda. som är smidig att jobba med och ger ett bra resultat. Ruggar både insidan och utsidan. Hela vanten utom kragen. Jag borstar i en riktning och arbeta systematiskt. Man får ta i ganska rejält.Börja med tummen och sedan med själva handen, från toppen och nedåt mot kragen. Jag ruggar dem inte så mycket för det är olika hur kunderna vill ha dem. Det går ju att borsta mer om man vill det. Efter att vantarna torkat broderar jag dem som skall ha brodyr. En varm och skön vante som håller vätan borta.

Många har väl hört historien om Erika Aittamaas.

Erika Aittamaas man August Aittamaa arbetade i skogen och familjen var som så många andra fattig, och hade många barn. För att tjäna pengar brukade Erika sticka för försäljning. En gång då hon skulle sticka ett par extra tjocka vantar gjorde hon ett misstag därför blev vantarna så tjocka och stela att beställaren inte ville ha dem. Eftersom Erika ville försöka göra vanten mjukare tvättade och borstade hon den med en ullkarda. Därför  blev den mjukare och skönare, och på så vis blev lovikkavanten till. Detta ska enlig sägnen skett år 1892.

Efterfrågan på Erikas vantar blev så stor att hon lärade ut hur de gjordes till andra som ville lära sig och att sticka lovikkavantarna.Det fick en stor betydelse som inkomstkälla för många kvinnor i Tornedalen, speciellt under 1930-talet. Hon omnämndes i folkräkningen 1930 med titeln ”vantfabrikör”.

Erika Aittamaa avled 1952 vid 86 års ålder.

Vi har Erika att tacka för att det fortfarande finns Lovikka vantar.
Lovikka vantar bruna är en ny modell som har längre skaft och går upp en bit på handleden och är därför sköna när det är kallt.